Konst+bok

GALLERI 54
Greta Voćar, Världens Mat. Hon skrev; 
 ”En dag när jag skulle handla en för mig vanlig matprodukt blev jag hänvisad till hyllan med ”världens mat”. Först tänkte jag lite roat att ifall all världens mat ryms på en hylla så är det inte konstigt att världssvält råder. Därefter blev jag provocerad av indelningen, att min vanliga matprodukt verkade vara så svårplacerad i en svensk livsmedelsbutik att den lite slarvigt buntades ihop med allt annat ”konstigt” och etiketterades ”världens mat”. Om det var världens mat, vems var då den andra maten i butiken?”
 När man kom in i lokalen fanns hyllor med en skylt över där det stod "Världens Mat". Där fanns mat från lite olika delar av världen, som t ex japansk sushikit och thailändsk kokosmjölk. Precis som Greta skriver så kan man ju då undra vems mat det är som finns i resten av affären. Man skulle kunna relatera detta till segregationen i samhället. Som man placerar de olika varorna i olika hyllor, placerar samhället olika etniska grupper i olika bostadsområden, olika skolor och olika jobb. Det är som att det som är annorlunda ska få ha en egen plats, lite avskiljt. Varför? Att hyllan "världens mat" existerar tror jag är för att det ska vara lätt att hitta varor som man letar efter. Men istället för att dela in maten i olika etneciteter kan man väl bara hitta platser åt dem i resten av affären. Så enkelt tror jag att det är.
Men egentligen är ju mat bara mat så som människor bara är människor. Gruppindelningar existerar bara eftersom att det är vi som har skapat dem.
Det här kan vara ett bra underlag för sokratiska samtal och få folk att fundera kring grupper, grupptillhörighet, etnicitet m.m. Det går att använda i undervisningen.
Men är det konst? Jag vet inte. Det är en svår fråga. Pedagogisk konst kanske.

 
GÖTEBORGS KONSMUSEUM
Klara Kristalova

Den här utställningen gillade jag väldigt mycket. Den påminner lite om hur det ser ut i mitt huvud ibland. Det kändes lite som att jag klev in i min hjärna. Alla dessa sagolika, något mörka men ändå söta och något barnsliga skulpturer av keramik. Jag gillade skulpturerna som hade både djur och människa i sig, som t ex ”åsnepojken”. Vi är så nära djuren. Vi är djur. Ibland känner vi oss mer som djuriga djur och ibland som bara människor.
Klara skriver att ”ett av mina återkommande tankespår handlar om hur det är att växa upp som ung tjej”.  I många av hennes skulpturer återkommer en flicka i olika situationer och känslor.
Jag uppfattar det som att mycket är hämtat från hennes egen fantasi och lite barndom och även verkligheten som hon lever i. Hon har inspirerats mycket från nordens skogar.
Jag tror egentligen att nästan allt präglas av barndomen, på något sätt. Det behöver inte vara uppenbart eller att man ens själv vet om det, men jag tror ändå att man inte kan undkomma att påverkas av den.

 
 
GÖTEBORGS KONSTMUSEUM
Cajsa Von Zeipel
 En häftig utställning tycker jag. Det är svårt att sätta finger på vad jag fick för känsla. Lite obehag men ändå lite "yeah"-känsla, alltså en cool känsla. På ett sätt såg jag att konsverken ville visa synen på kvinnokroppen som ett objekt. Jag tänker speciellt på Strippan som hänger likt ett köttstycke på pålen. Men jag fick också en känsla av ett budskap om att nakenhet inte är något fel. När en kvinna tar av sig tröjan och visar bh:n blir det ett jävla liv, men om en man tar av sig tröjan och visar sin bara överkropp är det ingen som bryr sig.
Jag tror att den här utställningen skulle vara bra som ett sokratiskt samtal som tar upp kroppsideal, könsroller m.m.
Alla vita människor var smala och väldigt stora. Större än en riktig människa. Det var häftigt.
 
 
GALLERI BOX
Johanna Rytel, The seal: Me Seal, baby
 En ca 15 minuter lång film om graviditet. Jag såg filmen två gånger. Första gången jag såg den tyckte jag att allt var lite konstigt. Det var inte riktigt som jag hade förväntat mig. I och för sig så vet jag inte vad jag hade förväntat mig. Andra gången jag såg den tyckte jag att den blev finare och finare. Filmen var väldigt känslosam tycker jag. Det handlar om en så stor sak som att skaffa barn, och alla får inte den möjligheten. Alla kan inte få barn, det gäller både kvinnor och män. För många kan det vara svårt, om man inte hittar den rätta, om man är homosexuell, om man är sjuk. Oron finns för många att man kanske inte får barn innan man dör. Vad betyder det att skaffa barn? Vad innebär det om en människa inte skaffar barn?
Jag gillar Johannas sätt att prata i filmen. Det är ett väldigt vardagligt språk så det känns verkligt och det känns lite som att man känner henne och har i vissa sätt ett mer seriöst språk men ibland får hon ett mer skämtsamt sätt att prata. Jag gillar också hur hon kallar sin pojkvän för "någon" som hon vill skaffa barn med.
För att få bort in oro över att bli barnlös tänker hon sig att hon är en säl. "Om man blir en säl så behöver man inte tänka.Tänk bara på att sälar inte föder dött. Ja så gör vi. Sluta aldrig inbilla dig att du är en säl för då blir du galen i huvudet. Du är en säl, det kan ingen ta ifrån dig."
 
 
KALMAR KONSTMUSEUM
Taus Makhacheva
Rysk samtidskonst
Jag tyckte att fotona var väldigt vackra i sig, med färger och komposition, men jag tycker att det är lite äckligt med päls från ett dött djur. Här var det en bil iklädd päls, vilket man kan tänkte sig symboliserar någons rikedom och jag läste något om att männen gärna identifierar sig som en machokille i ormådet där bilderna utspelar sig. Ju större bil desto bättre. Och sen förknippar jag päls lite med förmögna ryssar. Det känns som att man ska visa upp hur rik man är. Är man bättre om man har pengar? Är man lyckligare då? Det här skulle man också kunna ha till ett sokratiskt samtal. Antingen någon fråga om päls eller makt eller pengar.
Det här mekaniska som bilar är försvinner lite eftersom att hela bilen täcks av päls och det sker någon slags krock mot naturen. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka detta men det stod "...bilen som ett odjur, en vild kraft som tar över landskapet. Störst kommer först."
 
 
VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM
Elisabeth Ohlson Wallin: Jerusalem
På den här utställningen i Skara fanns otroligt mycket fina och rörande foton om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån religion. Jag som är ett fotofreak fick känslan av att fotona var noggrannt igenomtänkta med komposition och budskap och det fanns till varje foto en liten text. Fotona handlar om HBTQ-världen i Jerusalem där krista, muslimer och judar möts och där palestinier och israeler hjälper varandra. Elisabeth Ohlson visar att det finns kärlek där, där vi annars bara brukar se hat och konflikter.
Många frågor växte upp i mitt huvud. Tänk hur många människor det finns som inte får leva i sitt riktiga jag, t ex i Betlehem om man är gay så blir man dödad. Tänk vad gamla skrifter (som bibeln) kan göra i ett modern samhälle. Vad är det som gör att människor är så hjärntvättade och inte kan tänka vad som är moraliskt rätt och fel? Vad har egetnligen religion för makt i världen? Så mycket konflikter i världen på grund av religion.
Mycket av det här skulle man kunna använda i skolan för att visa på vad det förekommer för konflikter, könsroller och religioner och deras synsätt på saker och ting m.m. Det är så mycket som berörs i den här utställningen. Jag blev både rörd och berörd. Tänk vad mycket kärlek det finns där ute som inte får någon chans att agera ut. Det här är den bästa utställningen jag har varit på. Otroligt bra bilder.

 
 
 
BOKREFLEKTION
Stephen Little, ...ismer, att förstå konst.
Jag har läst igenom den här boken för jag känner att jag inte har koll på ismerna. Visst känner jag igen de flesta och de kändaste, men jag vet aldrig vilken tid de var mest aktuella och så. I boken får man följa alla ismer i ordning från och med Renässansen. Den går inte jättedjupt in på varje ism men det känns som att boken tar upp det allra viktigaste om varje ism. Varje ism har ungefär ett uppslag i boken. Man kan använda boken lite som ett uppslagsverk kan jag tänka mig. T ex nu i veckan när jag var i Rom, så frågade min vän om en ism. Hon kom verkligen inte på vad det hette. Då tog jag upp min bok så hittade vi ismen hon letade efter.
Jag gillar boken, den var inte alls komplicerad. Det finns väldigt många ismer som jag inte alls hört talas om. Jag fastnade t ex för Secession som jag tyckte var väldigt fint.
Som titeln på boken säger "att förstå konst" så är det viktigt tror jag att kolla tillbaka på konsthistorien för att se varför det såg ut som det gjorde och vad som ledde till hur det ser ut idag. Hur konsten har utvecklas har bland annat berott på hur samhället har förändrats. Allting går liksom hand i hand.