Avslutande reflektion

 
Vad
Vad har jag lärt mig under den här kursen? Det sades till oss att efter hela den här utbildningen kommer vi att vara proffs på att argumentera för bildämnet. Det är så mycket som handlar om bild i samhället. Jag känner redan att jag har kommit en bit på den vägen. Visst är jag inte proffs, men mycket bättre än innan den här kursen. Jag har lärt mig om sokratiska samtal och lärt mig hur man formulerar bra frågor. Här har jag också lärt mig att lyssna mer och verkligen ta in andras idéer. Sokratiska samtal kan vara väldigt användbart i undervisningen, för det är ett bra sätt att få alla att vara med och samtala, där det inte finns något rätt och fel och man skulle kunna välja ämne tillsammans med eleverna eller välja något som man tycker berör just de eleverna. Det ska jag verkligen ta med mig i framtiden.

Jag har också lärt mig att tolka saker på olika sätt och se saker med olika ögon från olika perspektiv, vilket är väldigt viktigt för en lärare.  
Jag har lärt mig om olika synsätt för barns bildskapande, fantasi och kreativitet, konst och konstnärer. Vilka får kalla sig konstnärer? När behövs kreativitet?
Genom att lära mig om allt det här, lärde jag mig liksom på samma sätt genom sokratiska samtal att det inte finns ett rätt och ett fel. Vissa synsätt kan stämma bra för många medan andra stämmer bra för andra. Vissa tolkar en sak på ett sätt och andra på ett annat. T ex har jag lärt mig att tolka andras bilder och försöka förstå hur andra tänker med sitt skapande på genomgångarna av assignmenten t ex.

Hur
Genom de böcker som vi läst har jag lärt mig att se saker på olika sätt och förstått varför bildämnet är så viktigt och alla böcker vi har läst ser jag en koppling emellan. Jag har lärt mig att se kopplingar mellan allting till varandra. T ex som att världen inte är uppdelad av ämnen utan allting hör ihop.
Den boken som gav mig allra mest av alla böcker vi läst är Vygotskijs ”Fantasi och kreativitet i barndomen”. Den tar upp hur viktigt det är för människan att skapa och utveckla sin kreativa förmåga. Mycket föll på plats. Jag tror att den boken kan hjälpa mig att kunna argumentera för bildämnet.
Jag har också genom litteraturen lärt mig hur STORT bildämnet egentligen är i samhället, som t ex inom reklam och media, om hur vi uppfattar bilder. Hur uppfattar vi olika färger, olika kompositioner av tecken och material? Vad är det som gör att vi uppfattar bilder på olika sätt? Jag skulle säga att allt vi har gjort har bidragit till mer kunskap om det här. Det är viktigt att förstå hur folk påverkas av olika typer av bilder.
Genom assignmenten har jag lärt mig att tolka saker på olika sätt och använda mig av olika tekniker, material och tankesätt. Jag har på ett sätt lärt känna mitt eget skapande lite mer, och detsamma gäller nog även workshopen. Där har jag lärt mig låta min fantasi och kreativitet flöda, och jag har lärt mig att våga mer. Jag har lärt mig att det inte gör något att misslyckas ibland. Genom att driva bloggen har jag lärt mig att reflektera kring min egna skapandeprocess och det har varit givande att få ta del av andras processer också.
Mycket av det jag har lärt mig har jag kunnat använda i många vardagliga samtal. Det visar hur brett bildämnet egentligen är. Jag har tagit upp många saker vi har gått igenom till min syster som läser till musiklärare och jag tror att hon också kommer ha nytta av det.

Varför
Varför har jag lärt mig detta? Varför skulle jag behöva den här kunskapen? Varför är den viktig? Allt det som jag har lärt mig kommer jag ta med mig som lärare och som människa. Jag tror det är viktigt att kunna se saker på olika sätt för att förstå andra människor och utvecklas. Både att utvecklas som människa men även utveckla samhället, undervisningen och skolan. Om jag vill förändra vissa människors syn på bildämnet måste jag dels veta varför det enligt mig är viktigt, varför det är viktigt för samhället, för eleverna och vad ämnet betyder för de som inte tycker det är viktigt. Jag måste då sätta in mig i deras tänk för att förstå varför.
Varför jag har lärt mig att skapa med olika tekniker är för att jag själv har bestämt det. Jag tänker ofta på vad som kommer att förväntas av mig som framtida lärare. Jag vill ha en bred kunskap om olika tekniker, material och tankesätt, så därför har jag försökt variera mig mycket.
Varför ska jag ha lärt mig att tänka mer utifrån mitt eget skapande? Jag ser att det viktigaste i den här kursen utifrån skapandet är processen, som Vygotskij skrev; ”Det viktiga är inte att barnen skapar något, det viktiga är att de sysslar med skapande”.
Det har jag också med mig som lärare sen, att tanken med uppgifterna, skapandet är det viktiga. Inte resultatet.
Jag tror man lär sig bäst av variation, som vi haft nu på HDK. Praktisk övning, låta tankar flöda, läsning, skrivande o.s.v. Visst kunde man haft mer av det ena och mindre av det andra men alla former av lärande passar ju inte alla. Jag tror att man genom variation får det bästa lärandet.

 

Lista på examinerande moment:

Veckoreflektionerna:

http://majahdk.blogg.se/2013/february/agasdv-2.html
http://majahdk.blogg.se/2013/february/veckoreflektion-v6.html
http://majahdk.blogg.se/2013/february/veckoreflektion-v7.html
http://majahdk.blogg.se/2013/february/veckoreflektion-v8.html
http://majahdk.blogg.se/2013/march/veckoreflektion-v9.html
http://majahdk.blogg.se/2013/march/veckoreflektion-v10.html
http://majahdk.blogg.se/2013/march/veckoreflektion-v11.html
http://majahdk.blogg.se/2013/march/veckoreflektion-v12.html

Workshops:
(Finns i veckoreflektionerna)

http://majahdk.blogg.se/2013/february/veckoreflektion-v6.html
http://majahdk.blogg.se/2013/february/veckoreflektion-v7.html
http://majahdk.blogg.se/2013/february/veckoreflektion-v8.html
http://majahdk.blogg.se/2013/march/veckoreflektion-v10.html
http://majahdk.blogg.se/2013/march/veckoreflektion-v11.html

Assignments:

http://majahdk.blogg.se/2013/january/assignment-1.html
http://majahdk.blogg.se/2013/february/assignment-2.html
http://majahdk.blogg.se/2013/february/assignment-3.html
http://majahdk.blogg.se/2013/february/assignment-5.html
http://majahdk.blogg.se/2013/march/assignment-7-2.html
http://majahdk.blogg.se/2013/march/assignment-6.html
http://majahdk.blogg.se/2013/march/assignment-7.html

Gallerireflektioner+bokreflektion:

http://majahdk.blogg.se/2013/january/galleri-54.html

 

 

Assignment #5.2

EMELLAN ALLA MÄNNISKOR
OSYNLIGT UTRYMME MED INNEHÅLL,
TA TAG OCH SYNLIG GÖR.

Äntligen klar med detta assignment. Jag valde att jobba med akryl för att jag inte har gjort det innan, och gud vad lång tid det har tagit. Det skulle säkert kunna gått snabbare men jag ser det som ett så stort projekt haha. Min tanke var nog först att få det att se någorlunda verkligt ut, men det fick en annan stil. Det funkar det med. Den blev inte riktigt som jag hade tänkt mig men det är ju svårt att få det exakt som man vill första gången man gör det.
Bilden visar känslorna melan männsikor. Känslorna som drar vissa personer till varandra. Många gånger är det svårt att sätta finger på vad det är som gör att man dras till vissa människor och andra inte. Det kan ju inte bara vara intressen eller humor som drar folk till varandra. Jag har många vänner som jag inte alls är lik, men som jag älskar att umgås med. Varför är det så?
Bilden gestaltar iallafall de här små känslorna som bokstavligt drar människor till varandra.

Veckoreflektion v.12

Detta var gestaltningsveckan. Jag hade inte börjat jobba med gestaltningen på helgen så jag satte igång tidigt på måndag morgon. Först tänkte jag att jag kanske ska skissa ned mina idéer, men som kom jag på att jag inte alls har några ideér. Jag visste i alla fall att jag ville använda mig av så mycket olika material som möjligt så jag började rota hemma och se vad jag hade för saker. Hittade en tygbit jag vill göra en anteckningsbok av. Hittade lite kartong från adlibris.
På min bok som jag har text utanpå tänkte jag först bara ha tidningspapper men sen tänkte jag att då kanske det står något som jag inte vill att det ska stå, så jag tog vår gaml kurslitterturbok "Ungdom och Identitet", kopierade upp viktiga sidor och klistrade på fram-och baksida på min anteckningsbok. Jag vill liksom få in viktiga delar av skola och lärande i alla de saker som stod att vi skulle gestalta.
När jag skulle göra penseln och pennan gick jag ut i trädgården och hittade pinnar.
Svårast var det när jag skulle göra allt annat som INTE stod med på listan. Alltså vad man skulle behöva och vad man redan har. Jag tänkte förs ut vad som är viktigt att ha vilket blev demokratiskt tänkade, att läraren är på samma nivå som eleven och inte över, lyssnande m.m. Hur skulle jag gestalta detta? Det slutade med att jag gestaltade allt i cernitlera. Men det blev väl rätt bra.

Vad har jag lärt mig av det här gestaltningsarbetet? Jag har lärt mig att ha tålamod, att planera, att ha budskap eller en tanke med min verk. Jag har inte haft det på samma sätt innan med det jag skapar, eller jag har åtminstone aldrig tänkt på vad min tanke är. Nu har jag verkligen fått fundera kring alla min saker vad de betyder.

Hur har jag lärt mig detta? Genom att testa mig fram och koppla allt som vi har lärt oss till den här uppgiften.

Varför har jag lärt mig detta? För att det är viktigt som både lärare och människa tror jag att kunna koppla saker. Att liksom ett pussel eller lapptäcke (som på min rutiga anteckningsbok) lägga ihop olika delar i olika situationer och se helheten också.
Jag tror att den här gestaltningsveckan var mer som prova på inför kommande större gestaltningsprojekt. Jag tyckte att det var väldigt kul i alla fall.

Veckoreflektion v.11

Till den här veckan skulle vi läst det kreativa ögat. Svår bok. Behövde läsa allt 700 gånger.
På tisdagen hade vi workshop då vi gjorde kollage. Det var riktigt roligt. Först skulle vi ta med oss ett av våre egna verk och kopiera upp. Sedan skulle vi gå ner till biblioteket, välja ut fem böcker och kopiera upp några bilder man hade valt ut. Sen fick vi klippa och klistra. Det var väldigt roligt. Jag kallade mitt kollage för "möten".
Varför gjorde vi detta då? Jag tror det är för att man inte ska vara rädd för att låna av andra. Det är egentligen väldigt svårt att inte hitta inspiration från andra. Många har t ex sagt till mig att mina teckningar liknar Pettson och Findus, och det är kanske inte så konstigt. Sven Nordqvist är min favoritkonstnär och jag växte upp med hans böcker så för mig är det ganska självklart att mitt sätt att teckna (och tänka haha) påminner om hans.
Det var också kul att få se alla andras kollage och se hur de hade löst uppgiften.
 
Senare den här veckan fick vi assignment #7 som löd; "under min jacka, under min jacka, under min jacka, vad finns?". Då gjorde jag en klippdocka med en bomb under jackan. Och just i det här fallet ville jag att alla skulle bilda sin egen uppfattning om vad bomben skulle betyda. Jag vill inte säga vad den betyder men jag kan säga att jag tror att många skulle tänka att det betyder något annat.
Jag använde mig av promarkers. När jag hade målat klart så kände jag att dockan inte skulle hålla om den bara var gjort av papper så jag klistrade på den på en bit papp. Det blev mycket bättre tycker jag. Det var väldigt pilligt att klippa vid fingrarna.

På fredag började vi äntligen med gestaltningen. Vi fick först se en dokumentär om Johan Vanninen som var blind och bodde själv i en stuga i Finnland. Han uppfann saker som han behövde. Om han behövde ett ankare så gjorde han ett ankare som passade honom. Väldigt mysig film.
Sen fick vi se Annas olika perfomances och det var riktigt kul att se. Om mna verkligen vill någonting, då kan man göra det. Det gäller bara ATT göra det. Det finns så mycket saker jag vill göra i mitt liv med mitt skapande. Varför gör jag det inte bara? Tålamod är det som gäller. Det fick vi även smaka på när vi skulle göra kepsar av papper.
Sen gick jag hem och spånade på mitt gestaltningsarbete. Vad det skulle vara. I min lärarväska... hur ska det se ut?

Konst+bok

GALLERI 54
Greta Voćar, Världens Mat. Hon skrev; 
 ”En dag när jag skulle handla en för mig vanlig matprodukt blev jag hänvisad till hyllan med ”världens mat”. Först tänkte jag lite roat att ifall all världens mat ryms på en hylla så är det inte konstigt att världssvält råder. Därefter blev jag provocerad av indelningen, att min vanliga matprodukt verkade vara så svårplacerad i en svensk livsmedelsbutik att den lite slarvigt buntades ihop med allt annat ”konstigt” och etiketterades ”världens mat”. Om det var världens mat, vems var då den andra maten i butiken?”
 När man kom in i lokalen fanns hyllor med en skylt över där det stod "Världens Mat". Där fanns mat från lite olika delar av världen, som t ex japansk sushikit och thailändsk kokosmjölk. Precis som Greta skriver så kan man ju då undra vems mat det är som finns i resten av affären. Man skulle kunna relatera detta till segregationen i samhället. Som man placerar de olika varorna i olika hyllor, placerar samhället olika etniska grupper i olika bostadsområden, olika skolor och olika jobb. Det är som att det som är annorlunda ska få ha en egen plats, lite avskiljt. Varför? Att hyllan "världens mat" existerar tror jag är för att det ska vara lätt att hitta varor som man letar efter. Men istället för att dela in maten i olika etneciteter kan man väl bara hitta platser åt dem i resten av affären. Så enkelt tror jag att det är.
Men egentligen är ju mat bara mat så som människor bara är människor. Gruppindelningar existerar bara eftersom att det är vi som har skapat dem.
Det här kan vara ett bra underlag för sokratiska samtal och få folk att fundera kring grupper, grupptillhörighet, etnicitet m.m. Det går att använda i undervisningen.
Men är det konst? Jag vet inte. Det är en svår fråga. Pedagogisk konst kanske.

 
GÖTEBORGS KONSMUSEUM
Klara Kristalova

Den här utställningen gillade jag väldigt mycket. Den påminner lite om hur det ser ut i mitt huvud ibland. Det kändes lite som att jag klev in i min hjärna. Alla dessa sagolika, något mörka men ändå söta och något barnsliga skulpturer av keramik. Jag gillade skulpturerna som hade både djur och människa i sig, som t ex ”åsnepojken”. Vi är så nära djuren. Vi är djur. Ibland känner vi oss mer som djuriga djur och ibland som bara människor.
Klara skriver att ”ett av mina återkommande tankespår handlar om hur det är att växa upp som ung tjej”.  I många av hennes skulpturer återkommer en flicka i olika situationer och känslor.
Jag uppfattar det som att mycket är hämtat från hennes egen fantasi och lite barndom och även verkligheten som hon lever i. Hon har inspirerats mycket från nordens skogar.
Jag tror egentligen att nästan allt präglas av barndomen, på något sätt. Det behöver inte vara uppenbart eller att man ens själv vet om det, men jag tror ändå att man inte kan undkomma att påverkas av den.

 
 
GÖTEBORGS KONSTMUSEUM
Cajsa Von Zeipel
 En häftig utställning tycker jag. Det är svårt att sätta finger på vad jag fick för känsla. Lite obehag men ändå lite "yeah"-känsla, alltså en cool känsla. På ett sätt såg jag att konsverken ville visa synen på kvinnokroppen som ett objekt. Jag tänker speciellt på Strippan som hänger likt ett köttstycke på pålen. Men jag fick också en känsla av ett budskap om att nakenhet inte är något fel. När en kvinna tar av sig tröjan och visar bh:n blir det ett jävla liv, men om en man tar av sig tröjan och visar sin bara överkropp är det ingen som bryr sig.
Jag tror att den här utställningen skulle vara bra som ett sokratiskt samtal som tar upp kroppsideal, könsroller m.m.
Alla vita människor var smala och väldigt stora. Större än en riktig människa. Det var häftigt.
 
 
GALLERI BOX
Johanna Rytel, The seal: Me Seal, baby
 En ca 15 minuter lång film om graviditet. Jag såg filmen två gånger. Första gången jag såg den tyckte jag att allt var lite konstigt. Det var inte riktigt som jag hade förväntat mig. I och för sig så vet jag inte vad jag hade förväntat mig. Andra gången jag såg den tyckte jag att den blev finare och finare. Filmen var väldigt känslosam tycker jag. Det handlar om en så stor sak som att skaffa barn, och alla får inte den möjligheten. Alla kan inte få barn, det gäller både kvinnor och män. För många kan det vara svårt, om man inte hittar den rätta, om man är homosexuell, om man är sjuk. Oron finns för många att man kanske inte får barn innan man dör. Vad betyder det att skaffa barn? Vad innebär det om en människa inte skaffar barn?
Jag gillar Johannas sätt att prata i filmen. Det är ett väldigt vardagligt språk så det känns verkligt och det känns lite som att man känner henne och har i vissa sätt ett mer seriöst språk men ibland får hon ett mer skämtsamt sätt att prata. Jag gillar också hur hon kallar sin pojkvän för "någon" som hon vill skaffa barn med.
För att få bort in oro över att bli barnlös tänker hon sig att hon är en säl. "Om man blir en säl så behöver man inte tänka.Tänk bara på att sälar inte föder dött. Ja så gör vi. Sluta aldrig inbilla dig att du är en säl för då blir du galen i huvudet. Du är en säl, det kan ingen ta ifrån dig."
 
 
KALMAR KONSTMUSEUM
Taus Makhacheva
Rysk samtidskonst
Jag tyckte att fotona var väldigt vackra i sig, med färger och komposition, men jag tycker att det är lite äckligt med päls från ett dött djur. Här var det en bil iklädd päls, vilket man kan tänkte sig symboliserar någons rikedom och jag läste något om att männen gärna identifierar sig som en machokille i ormådet där bilderna utspelar sig. Ju större bil desto bättre. Och sen förknippar jag päls lite med förmögna ryssar. Det känns som att man ska visa upp hur rik man är. Är man bättre om man har pengar? Är man lyckligare då? Det här skulle man också kunna ha till ett sokratiskt samtal. Antingen någon fråga om päls eller makt eller pengar.
Det här mekaniska som bilar är försvinner lite eftersom att hela bilen täcks av päls och det sker någon slags krock mot naturen. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka detta men det stod "...bilen som ett odjur, en vild kraft som tar över landskapet. Störst kommer först."
 
 
VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM
Elisabeth Ohlson Wallin: Jerusalem
På den här utställningen i Skara fanns otroligt mycket fina och rörande foton om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån religion. Jag som är ett fotofreak fick känslan av att fotona var noggrannt igenomtänkta med komposition och budskap och det fanns till varje foto en liten text. Fotona handlar om HBTQ-världen i Jerusalem där krista, muslimer och judar möts och där palestinier och israeler hjälper varandra. Elisabeth Ohlson visar att det finns kärlek där, där vi annars bara brukar se hat och konflikter.
Många frågor växte upp i mitt huvud. Tänk hur många människor det finns som inte får leva i sitt riktiga jag, t ex i Betlehem om man är gay så blir man dödad. Tänk vad gamla skrifter (som bibeln) kan göra i ett modern samhälle. Vad är det som gör att människor är så hjärntvättade och inte kan tänka vad som är moraliskt rätt och fel? Vad har egetnligen religion för makt i världen? Så mycket konflikter i världen på grund av religion.
Mycket av det här skulle man kunna använda i skolan för att visa på vad det förekommer för konflikter, könsroller och religioner och deras synsätt på saker och ting m.m. Det är så mycket som berörs i den här utställningen. Jag blev både rörd och berörd. Tänk vad mycket kärlek det finns där ute som inte får någon chans att agera ut. Det här är den bästa utställningen jag har varit på. Otroligt bra bilder.

 
 
 
BOKREFLEKTION
Stephen Little, ...ismer, att förstå konst.
Jag har läst igenom den här boken för jag känner att jag inte har koll på ismerna. Visst känner jag igen de flesta och de kändaste, men jag vet aldrig vilken tid de var mest aktuella och så. I boken får man följa alla ismer i ordning från och med Renässansen. Den går inte jättedjupt in på varje ism men det känns som att boken tar upp det allra viktigaste om varje ism. Varje ism har ungefär ett uppslag i boken. Man kan använda boken lite som ett uppslagsverk kan jag tänka mig. T ex nu i veckan när jag var i Rom, så frågade min vän om en ism. Hon kom verkligen inte på vad det hette. Då tog jag upp min bok så hittade vi ismen hon letade efter.
Jag gillar boken, den var inte alls komplicerad. Det finns väldigt många ismer som jag inte alls hört talas om. Jag fastnade t ex för Secession som jag tyckte var väldigt fint.
Som titeln på boken säger "att förstå konst" så är det viktigt tror jag att kolla tillbaka på konsthistorien för att se varför det såg ut som det gjorde och vad som ledde till hur det ser ut idag. Hur konsten har utvecklas har bland annat berott på hur samhället har förändrats. Allting går liksom hand i hand.

i min lärarväska.

Här har vi alltihopa (förutom namnskylten som jag glömde lägga dit, och en origamifågel som jag också glömde lägga dit, den ser vi här nedan). På väskan ser vi mina elever. De är olika, och vi ska främja förståelse för olikheter står det i läroplanen. Det tycker jag är väldigt viktigt.

Min randiga anteckningsbok. Jag har valt dessa texter för att jag tycker det var en väldigt viktig kurs vi läste. Sen får den här boken representera kunskaperna om allt jag har läst.
Här har vi det blanka anteckningsblocket. Jag kände att jag ville jobba med olika material så här valde jag något slags tovat tyg. Och en liten knapp till.
 
Mitt rutiga anteckningsblock. Ville göra något annorlunda med rutorna. Framsidan kan man se som ett lapptäcke. Utbildning är små små delar som jag tycker att man får sätta ihop till en helhet.
Min konstiga lilla fågelpennaarbmand. När man får kramp i handen när man skriver så kan man låta den stödja sig runt handleden.
Min pensel. Den här blev jag nog nödjast med. Fick lite Harry-Potter-känsla av den. Den tog väldigt lång tid att göra och här fick jag verkligen tänka på ordet Anna sa; TÅLAMOD.
Här  har vi en fågel som får representera att jag behöver handlingfrihet när jag är lärare, för att kunna använda min fantasi och kreativitet. På pappret jag gjorde fågeln av står det "handlingsfrihet improvisation kreativitet frihet".
Jag gjorde en hattifnattkeps. Jag tycker att hattifnattar är så mystiskt mysiga. Citatet har jag hämtat ur boken "Det osynliga barnet".
Mitt måttband. Det mäter inte längd, det mäter glädje. Jag ska vara en glad lärare. Visst kan man inte vara glad exakt hela tiden, eller jo, jag kan nog det.
Tre glasögon som får respresentera att jag som lärare behöver kunna ta på mig olika roller och se saker med olika ögon. Den blå mångsidiga saken får representera att jag som lärare behöver ha olika sidor, lite som med glasögonen. Örat får representera det demokratiska tänkandet och att jag som lärare är på samma nivå som eleverna och inte över dom. Jag ska vara en lyssnande lärare.
Sen har vi den lilla telefonen.
Här har vi också en ring som får respresentera att jag behöver eller kommer ha, eller kanske redan har ett synsätt där allting går ihop som en sluten cirkel. Alla ämnen hör ihop, skolan och samhället hör ihop. Allt hör liksom ihop.
Det får bli avslutet på detta.
Filmen har jag tyvärr inte hunnit klippa ihop. Förlåt. Den kommer, jag lovar!

i min lärarväska - process.

Jag tänkte att jag skulle använda av det jag har hemma, så till första anteckningsboken fick det bli lite adlibriskartong.
Jag valde ut texter från får bok "Ungdom och Identitet" att sätta på fram-och baksidan.
Till pennan och penseln gick jag ut i trädgården och hämtade två pinnar. Jag började plocka bort barken med naglarna, men det var jobbigt så jag hämtade en morakniv. Det var faktiskt väldigt kul att tälja, måste göra det på riktigt någon gång. Alltså skapa någon figur.
Pinnarna var väldigt sköra, så tur att man har superlim.
Till penseln måste man ha hår, så jag fick klippa en tuss från min hunds svans.
Stackarn.
Sen ville jag piffa till penseln med lite ståltråd, som för övrigt var hur trögt som helst att böja.
Penseln gick sönder igen.
Sedan målade jag mitt mott-band. Ville inte göra ett vanligt måttband.
Ssedan hämtade jag lite inspiration från en av mina favorit författare/illustratör Tove Jansson.
Jag byggde lite saker med Cernitlera och målade på med akryl.
Det var kaos på bordet.

assignment #7

"Under min jacka, under min jacka, under min jacka, vad finns?"
 
Jag gjorde en klippdocka och använde mig av promarkers. Jag vill faktiskt inte säga vad jag menar med min bild av bilden. (haha, bild av bilden ). Jag har min tanke, men genom att skriva vad den är vill jag inte hindra någon annan från att tänka något annat. En bomb i kroppen.

veckoreflektion v.10

Vi skulle en här veckan läst "Fantasi och Kreativitet i barndomen" av Vygotskij". Den tyckte jag var väldigt bra och jag hittade många sidor som jag kände att det stämde så himla bra. Tex det här; "Det är just människans kreativa aktivitet som gör henne till en framtidsinriktad varelse, som skapar sin framtid och samtidigt förändrar sin nutid." s.13. Det är alltså VIKTIGT för barn att få SKAPA och utveckla sin kreativa förmåga!!
På sidan 84 hittade jag "Det viktiga är inte att barnen skapar något, det viktiga är att de sysslar med skapande". D.vs att processen är det viktiga när man talar om skapande. Här kom jag då att tänka på det Camilla berättade om fiskarna på väggen där läraren antaglien hade sagt att barnen nu ska göra likadana fiskar som ska hänga tillsammans på en vägg. I det fallet var det kanske endast resultatet som var det viktigta.

På tisdagen hade vi en otroligt rolig workshop. Vi skulle gå ut en och en ur byggnaden och följa efter första bästa person tills den personen försvann ut ur det offentliga rummet, då skulle vi följa efter nästa första bästa person. Jag följde nog efter 5 personer och hamnade till slut vid nordostpassagen. Man skulle stanna efter en halvtimma och rita fyra bilder utifrån den platsen.

Sen skulle man komma tillbaka och välja en annans bild, skriva lite texter på olika vis och till slut så hade man en liten text och en bild på en bit papp som man skulle posta till någon man känner. Jag postade mitt till min vän i USA. 

Den dagen var så rolig och det kändes så skönt att få skapa och bara flöda ur sina tankar.
Varför gjorde vi det här egentligen? Jag tror det handlar om att man inte ska känna sig för begränsad. Man ska få bestämma innehållet helt själv. Finns det någon som säger VAD man ska skriva elle VAD man ska rita så stänger man in vissa delar av fantasin och låter endast en pytteliten del jobba. När man skapar ska man ju använda så mycket av sin EGEN fantasi och kreativitet som möjligt. Den här workshopen var väldigt givande tycker jag. Fler workshops tack!!
På onsdagen fick vi assignment #6 som löd; "Förflytta dig mellan punkt A och punkt B. Ta en annan väg tillbaka. Dokumentera." Jag valde att jobba med foto. Fotografera kan jag visserligen men det är något jag verkligen älskar att göra och jag är långt ifrån så utvecklad jag vill bli. Jag vill bli en sån som tar foton som andra blir helt tagna av, helt rörda och berörda. Jag valde också att jobba i photoshop för det området är jag inte så utvecklad inom. Jag känner att jag börjar lära känna det mer och mer nu när jag jobbar med det. Det var ganska svårt faktiskt att få det som jag ville. Jag fick experimentera väldigt mycket. Bilderna i sig handlar om fantasi, vilket ju kanske passar bra eftersom att mycket den här veckan handlade om det. Jag gillar att se sådant som egentligen inte finns. Jag gillar att tro på saker som jag egentligen vet inte existerar, som att man kommer till Nangiala efter döden t ex. Jag hittade en sida i Vygotskijs "Fantasi och Kreativitet i barndomen" som fick några bitar att falla på plats, där det stod "Varje fantasiskapelse återverkar på våra känslor, och om skapelsen ifråga inte själv skulle stämma med verkligheten, så är ändå den känsla som den framkallar en verklig, reellt upplevd känsla som omfattar en människa". s.24.
På fredagen hade vi ett sokratiskt samtal om Joaquin Phoenix och om hans mokumentär där han visas vara den man inte trodde att han var. Han håller på med droger och köper sex t ex. Den inledande frågan löd "Hur skulle du reagerat om du inte visste att det var en mokumentär?". Vi kom in på bra frågor om vart gränsen går för konst, hur media påverkar, synen på kändisskap m.m. Det var ett intressant samtal tyckte jag.

veckoreflektion v.9

"Barns bildskapande" hade vi läst till den här måndagen och vi fick läsa om olika teoretika perspektiv på barns bildskapande. Varför ser egentligen barns bilder ut som de gör? Enligt Lowenfeldts stadieteori där barnet ritar utifrån sina erfarenheter, framgår att alla barn inte når alla stadier. Det har jag faktiskt tänkt på, hur vissa av mina vänner faktiskt fortfarande ritar som när de gick i femman tillexempel, lite roligt. Sen tar de upp andra teorier i texten och jag anser inte att det ena är bättre än det andra och att något är helt fel, utan jag gillar att tänka att det finns lite utav allting i allt, (flummigt). Jag tror att man kan grunda barns bildskapande på alla dessa teorier mer eller mindre. Visst känner jag igen mig i någon teori mer än en annan, men en teori kan inte passa för alla barn, det tror jag inte.
 Vi fick ju inget assignment den här veckan för att vi fick två stycken förra veckan istsället. Jag håller fortfarande på med assignment #5.2. Jag målar en tavla. sjukt svårt. Jag har bara gjort det en gång i mitt liv innan.
 På torsdagen hade vi litteraturseminarium på "Bild, en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning", där vi blev indelade i grupper och fick välja ut två viktiga frågor. Vi valde en fråga om hur vi skulle förklara nyttan med bildundervisningen och en fråga om hur man skulle gå tillväga för att få in mer konst-och bildförståelse i undervisningen.
 På fredagen hade vi sokratiskt samtal där vi själva hade fått bestämma vad vi skulle prata om så för första gången fick jag agera samtalsledare. Min grupp valde Disney och inledningsfrågan löd; "Hur har Disney påverkat dig?". Vi fick ett väldigt bra samtal som tog upp t ex kroppsideal och könsroller och om Disney har hämmat eller hjälpt fantasin och kreativiteten. För min egen del så tror jag att jag inte hade haft samma fantasiflöde som jag har idag om jag inte sett disneyfilmer under min uppväxt. Även Astrid Lindgren och Pettson och Findus. Det är så mycket som man har sett och hört i sin uppväxt som påverkar kreativiteten och fantasin. Nu undrar jag ändå lite hur jag hade varit om jag inte hade fått ta del av allt detta. Jag är nöjd med mitt sätt att tänka och skapa så jag är tacksam för att få ha tittat på och läst allt som jag har inspirerats av.
Vi hade inte bara ett sokratiskt samtal utan två! Det andra handlade om vad en konstnär är och jag sa och anser fortfarande att det är upp till var och en. Jag kanske känner att jag är en konstnär, men för vissa kanske jag inte är det. Sedan finns det ju yrkeskonstnärer som lever på sin konst. Det gör ju inte jag.
 
Tack och hej.
 

assignment #6

"Förflytta dig mellan punkt A och punkt B. Ta en annan väg tillbaka. Dokumentera."

Jag gick från Micaelas hus (A) igenom skogen till laxforsen (B). Därifrån tog jag en annan väg tillbaka än den jag tog innan. På vägen dit hittade Hanna en stubbe där hon tyckte att jag skulle bo, men det var redan upptaget av en rumpnisse. Vi mötte även en enhörning mitt skogen. Det var helt magiskt. Jag har aldrig sett en enhörning tidigare. Sedan hittade Hanna en annan stubbe där hon tyckte att min mamma skulle bada, så jag fixade så att mamma krympte och fick bada där. På vägen tillbaka till punkt A, så såg jag en liten krabat på vägen. Det var en hund med fluga och hatt. Väldigt stiligt tyckte jag.